Patienter med illama?ende finns o?verallt i ha?lso- och sjukva?rden. Illama?ende a?r vanligt efter kirurgi och anestesi, liksom vid cytostatika- och stra?lbehandling. A?ven vid graviditet a?r illama?ende ett ka?nt faktum.

Syftet med denna studie Àr dels att ur ett salutogenetiskt perspektiv belysa ensamstÄende mammors livssituationer och de strategier som Àr av betydelse för att hantera vardagen. Dels att visa pÄ vilka behov som verksamheter, riktade till ensamstÄende, kan svara mot hos de ensamstÄende mammorna.Datainsamlingsmetoden Àr huvudsakligen kvalitativ med icke-standardiserade intervjuer, som har kombinerats med en standardiserad enkÀt. Totalt har 11 intervjuer genomförts, varav Ätta med ensamstÄende mammor och tre med representanter för de riktade verksamheterna. Studien Àr till viss del styrd av ett teoretiskt perspektiv som har fÄtt ange fokus och riktning. DÀrefter har analysen av materialet varit mer eller mindre induktiv, dÄ det ur empirin har fÄngats teman och begrepp.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

Det kommunala sjÀlvstyret stÄr under svenskt grundlagsskydd och har historiskt blivit allt starkare. Sveriges kommuner Àr idag fria att sjÀlva besluta om den största delen av statsbidragets fördelning pÄ kommunal verksamhet. Statsbidragens syfte Àr att utjÀmna strukturella skillnader mellan kommunerna och uppfylla principen om ?likvÀrdig service? för alla invÄnare oavsett i vilken kommun man bor. I denna uppsats undersöker vi hur den genomsnittliga kommunen vÀljer att fördela det kostnadsutjÀmnande statsbidraget pÄ olika kommunala verksamheter.

Bakgrund: Anho?rigas delaktighet i va?rdandet av sin sjuke na?rsta?ende i livets slutskede kan ha stor betydelse fo?r den totala upplevelsen ba?de fo?r den anho?rige men ocksa? fo?r den sjuke. Bristande delaktighet kan bland annat kunna inneba?ra en fo?rsva?rad sorgeprocess fo?r den anho?riga efter bortga?ngen.Syfte: Att studera de anho?rigas upplevelse av delaktighet na?r deras na?rsta?ende va?rdats pa? Hospice, samt att studera hur delaktigheten skulle kunna fo?rba?ttras. Metod: Djupga?ende strukturerande intervjuer med a?tta informanter som spelades in och transkriberades.

Uppsatsen har till syfte att utreda ra?ttverkan av konkursboets egendomsavsta?ende i fra?ga om processavsta?ende enligt KonkL 3 kap. 9 § och abandonering.I uppsatsen presenteras grundsynsfra?gan och dess betydelse fo?r dessa fra?gor, da?r det visar sig att fra?gan om boets fo?rha?llande till ga?ldena?ren har betydelse i vissa fra?gor medan den a?r mindre betydande i andra. Rekommendationen a?r a?nda? att ra?ttstilla?mpare, eller a?nnu hellre lagstiftare, bo?r ta ett samlat grepp i fra?gan och i vart fall avgo?ra huruvida ga?ldena?ren och boet ska ses som tva? skiljda parter och om boet ska ses som en juridisk person.Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i huvudsak pa? att utreda effekten av att egendom inte la?ngre anses tillho?ra konkursboet.

Östersund Ă€r en stad med blandad bebyggelse frĂ„n 1800-talet och framĂ„t. Bebyggelsen Ă€r skyddad i form av riksintresse vilket höjer vikten av dess bevarande. Denna sammanstĂ€llande studie utfördes för att bidra med material till RĂ€ddningstjĂ€nstens projekt SĂ€ker Innerstad, i form av samlade rĂ„d och Ă„tgĂ€rdsförslag. Den syftar Ă€ven till att bredda anvĂ€ndningen av de sammanfattade rapporternas innehĂ„ll.I denna rapport presenteras samlade Ă„tgĂ€rdsförslag frĂ„n sammanfattade rapporter pĂ„ en allmĂ€n nivĂ„ och Ă€ven riktade Ă„tgĂ€rder mot fastigheter, dĂ€r de riktade förslagen Ă€r samlad utifrĂ„n bedömningskriterier av en byggnads brandskyddsnivĂ„. För att samla allmĂ€nna Ă„tgĂ€rder upprĂ€ttades en matris för att överskĂ„dligt beskriva frekvensen av Ă„tgĂ€rden.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Denna studie underso?ker huruvida Private Equity-bolag lyckas skapa besta?ende operationellt va?rde i fo?rva?rvade portfo?ljbolag. Studien beaktar ma?tt som reflekterar utvecklingen fo?r olika intressentgrupper i syfte att a?ska?dliggo?ra Private Equity-bolagens sammantagna bidrag till va?rdeskapande. Underso?kningen a?r av kvantitativ karakta?r och a?r baserad pa? ett urval av 19 svenska bolag som under a?ren 1999-2008 fo?rva?rvats och avyttrats av ett Private Equity-bolag.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Avsikten med denna undersökning var att studera hur professionella arbetar med kriminella ungdomar genom att studera tvÄ kriminalvÄrdsenheters program riktade mot denna grupp. UtifrÄn ett diskursanalytiskt förhÄllningssÀtt har vi studerat olika praktiker och diskurser som ingÄr i enheternas programverksamhet. Studien har en kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ intervjuer samt befintligt material pÄ det undersökta omrÄdet. Vi utförde tvÄ intervjuer pÄ frivÄrdsenheten och tvÄ intervjuer pÄ ungdomsanstalten i LuleÄ med professionella verksamma inom programmen. De undersökta programmen Àr Brotts-Brytet och ART.

Detta examensarbete pÄ magisternivÄ genomfördes vÄrterminen 2004 med Siljan Turism som uppdragsgivare. MÄlet var att förbÀttra en befintlig SMS-tjÀnsten för utskick av erbjudanden genom att möjliggöra geografiskt riktade utskick.Anledningen till att man vill göra denna form av riktade utskick Àr att man vill kunna minska annonskostnaderna, men fortfarande snabbt nÄ intresserade konsumenter. Om man idag skulle vilja annonsera ut till exempel biljetter till ett evenemang som Àger rum inom den nÀrmaste tiden, dÀr det finns lediga platser kan man endast skicka erbjudanden till samtliga intresserade. Utskicken sker oberoende av var mottagarna befinner sig, trots att de egentligen inte skulle kunna komma fram i tid. Med hjÀlp av geografiskt riktade utskick skulle man kunna effektivisera utskicken sÄ att de enbart skickas till de som faktiskt har möjlighet att utnyttja erbjudandet.Det befintliga systemet var baserat pÄ en standardiserad tjÀnst som vi inte hade möjligheter att förbÀttra.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Syftet med denna uppsats var att belysa arbetsterapeutiska interventioner som frÀmjar delaktighet i dagliga aktiviteter för klienter med kognitiva funktionsnedsÀttningar. En kvalitativ metod anvÀndes för att besvara syftet, och sju arbetsterapeuter inom primÀrvÄrd fördelat pÄ tvÄ landsting i Sverige har intervjuats. Arbetsterapeuterna intervjuades utifrÄn en intervjuguide innehÄllande semistrukturerade frÄgor. Det insamlade datamaterialet analyseras utifrÄn en innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier, ?Interventioner riktade mot klient?, ?Interventioner riktade mot social miljö? samt ?Interventioner riktad mot fysisk miljö?.